Broderi har inte känts så inspirerande sedan nån gång kring -80. Då kunde man köpa garn i årstidernas färger. Jag sydde ”vårbild”. Utan ett mönster, det bara flöt på. Nu vill jag dit igen, till broderiflytet. Jag har sett många inspirerande bilder. De är egna i sina uttryck. Ofta intensiva med stor personlighet. Ibland har nålen fastnat på ett ställe, stygn massor. Eller fjäderlätta kråksparkar.
Måste leta material och -tänk inte, bara gör…. Kan bli uppgång och falleri fallera