I Gävle anordnar Konstskolan krokikvällar för de som vill komma. Jag och min dotter ville prova och i måndags var det dags. En speciell arbetsdag först, sista dag för gymnasievalet, gjorde att jag befarade en stor trötthet när det var dags för papper och penna. Men icke – jag blev snarare pigg av kroki.

Vi var ca 15 personer som deltog. En ung tjej var modell och två personer skötte tidtagningen. Uppvärmning 1 minut. Klar! Ny pose, 1 min, klar! Tiderna varierade från 30 sekunder till 10 minuter.
Vilket fokus som infann sig! Alla var tysta, inte ett ljud hördes. Det var en egenartad upplevelse! Från att ha tyckt synd om modellen, typ: kanske hon fryser, eller tycker hon det är lite genant att vara oklädd (jag skulle inte klara det). Till koncentration på vinklar, skuggor och inte minst proportioner. Hur långa kan ben vara, jag tyckte papperet var för litet. Benen försvann utanför.
Vi uppmanades att teckna med fel hand, mycket ovant och strecken blev skakiga. Sedan rita utan att se på papperet och därefter inte lyfta udden från papperet.
Kroki var nyttigt och kul. Speciellt roligt är det att göra något tillsammans med dottern.
Som den colorist jag är känns resultaten bleka. Kan bli mera kropp i tillägg med färg framöver……