Helenas målarrum

Målningar och annat

Meny Stäng

Kategori: Kreativt

Akvarellkurs med Lars

Kursledaren Lars Holm från Uppsala håller i kursen som jag snart är klar med, här i Harstad i norra Norge. Lars är en mästare på att ge push och riktigt bra vägledning. Rekommenderar alla som vill måla akvarell att gå kurs för honom. Riktigt hög klass, om du frågar mig!
Vilka dagar vi har haft, en resa i teknik med stark underton: personligt måleri. De här dagarna får högsta betyg!
Han har utmanat oss 10 kursdeltagare med jämna ytor, skrap, monotypi, skissa och måla, landskap och människor mm.
Idag fick vi 10 uppgifter. Utifrån en skolfotografering från 1965 skulle vi måla någon eller några av eleverna.
Kostymklädda pojkar och flickor med tuperat hår. Porträtt. Gärna i fräcka färger.
Fantastiskt roligt, humoristiska porträtt i mitt fall där ingen kunde hämta igen vem jag målat porträtt av.
Än en gång: personligt måleri….

I morgon, mot eftermiddagen, startar Inger och jag resan mot Oppdal, där hon och hennes familj bor. Det är 102 mil och kommer att ta tid. En övernattning i Mo I Rana måste till.

Hem till Ockelbo är det ytterligare 58 mil. Den resan får bli mot måndag eller kanske tisdag.

Efter de här dagarna känns akvarellmåleri mycket roligare än det gjort på flera år.

En gång till

Att mitt målande skulle kunna ta mig ut på äventyr fanns inte alls på kartan för några år sedan. Så här mitt i påskhelgen och utställningen på Gästrik Konst, ser jag att det är möjligt.

Målningar, nästan 20 stycken, hittar nya hem idag. Jag ser möjligheter att till exempel gå en längre målarkurs.
Min målarmentor Mats Pettersson kommer att hålla kurs i Andalusien, närmare bestämt, Frigliana, i september. Jag ska med, absolut!

Förra september var vi sex målarkvinns som drog på kurs vid samma by. Jag kände då att jag måste tillbaka. Frigliana är bedårande, orörd av turistplastiken och vacker vid sin bergskant.

Alla timmar i målarrummet är ju oftast ren lustkänsla, för det mesta men inte alltid. Däremot inramningen går bara på vilja. I september får jag lönen, en vecka i Spaniens pärla.
Är du intresserad av en målarkurs med stor frihet i vacker bygd, titta in på Mats hemsida: www.matspettersson.se

Nu väntar ännu en dag på utställningen, den sista för årets konstrunda i västra Gästrikland. Efter den är det en och en halv vecka, sen blir det helgkurs i Strömsbro, Gävle. Kursledare, Mats P. Det är nog minst den åttonde kursen med honom som ledare, för min del. En hel helg med tid för målande och maten är ordnad. Lyx!

Premiär med penna

I Gävle anordnar Konstskolan krokikvällar för de som vill komma. Jag och min dotter ville prova och i måndags var det dags. En speciell arbetsdag först, sista dag för gymnasievalet, gjorde att jag befarade en stor trötthet när det var dags för papper och penna. Men icke – jag blev snarare pigg av kroki.

Vi var ca 15 personer som deltog. En ung tjej var modell och två personer skötte tidtagningen. Uppvärmning 1 minut. Klar! Ny pose, 1 min, klar! Tiderna varierade från 30 sekunder till 10 minuter.
Vilket fokus som infann sig! Alla var tysta, inte ett ljud hördes. Det var en egenartad upplevelse! Från att ha tyckt synd om modellen, typ: kanske hon fryser, eller tycker hon det är lite genant att vara oklädd (jag skulle inte klara det). Till koncentration på vinklar, skuggor och inte minst proportioner. Hur långa kan ben vara, jag tyckte papperet var för litet. Benen försvann utanför.
Vi uppmanades att teckna med fel hand, mycket ovant och strecken blev skakiga. Sedan rita utan att se på papperet och därefter inte lyfta udden från papperet.
Kroki var nyttigt och kul. Speciellt roligt är det att göra något tillsammans med dottern.
Som den colorist jag är känns resultaten bleka. Kan bli mera kropp i tillägg med färg framöver……

Mormors sylåda

I stugan har jag en mängd saker som påminner mig om tidigare generationer, bland annat mormor Ester. Hon föddes i Jämtland år 1900, i en syskonskara på över 10 var en hon av de yngsta. Bondjäntan som verkligen lärde sig arbeta. Ska jag vara ärlig var hon mera arbetsam än min morfar. De hamnade i nordöstra Ångermanland, flyttade efter morfars föräldrar som sökte sig till bättre möjligheter med boende, arbetsmöjligheter och mark. Min mamma och hennes bror växte upp i mycket fattiga förhållanden.
Kanske var det fattigdomen som gjorde min mormor till en riktig ”ta tillvara på allt”, spara alla snörstumpar, diska ur plastpåsar och använd dem igen, passa på att hamstra när tillfälle gavs.
I den sylåda jag har efter mormor finns en plastpåse med stumpar av band och små spetsar, ett par fingerborgar och några gummisnoddar.
Nu har lite tråd från lådan fått ta plats på en av mina bilder. Jag har tänkt länge, och nu var det dags, sy några stygn på en bild. Det blir fler gånger med nål och tråd, och vem vet, kanske någon spetsstump.

Degskrapa

De fina mårdhårspenslarna får vara för min del. Missköter ofta målarattiraljerna och då är de billigare varianterna okej.

En av hushållets degskrapor har fått flytta in bland tuber och penslar. Praktisk att ha till nåt streck eller för att dra av torkad akrylfärg från palettkniven. Idag utökades skrapans reportoar, penslarna fick backa när vit akryl och en akvarellmix drogs runt på papperet. Så roligt det var! Gillar den grågröna nyansen som jag troligtvis aldrig hittar tillbaka till.

Det är nio timmar kvar på 2014. Vi har städat delar av huset och jag väntar på att potatisen kokat färdigt. En sen sillunch, sen hoppas jag på nån timme i målarrummet. Vinterpratarna Olle Wretling från Umeå ska få prata när jag målar, eller om det blir skrapar.

I morgon blir det en höjdpunkt, Lars Lerin är vinterpratare i P1 kl 13. Jag dejtar i målarrummet. Åldersförändring, kalvstrupar, märkeskläder, könstillhörighet, älgragg är vad han lovar prata om. Jag lovar, du kommer att gilla det!

Gott Nytt År till Er som läser mina anteckningar, löst hopkomna lite nu och då. Undrar hur och om ni står ut.

Nåväl, det här är min målardagbok. Jag tror inte jag är så  privatöppen, om min familj och mitt jobb. Lite fegt kanske….. Å andra sidan kan jag ganska ofta tycka att det är skönt att inte ha för mycket kunskap om avlägset bekanta personer.

Välkommen till mitt målarrum! Närhelst du vill, titta gärna in!

Julkort

Jag har inte pejl på när julkorten ska vara skickade för att hinna fram innan julafton, inte annat än att det nog inte dröjer så länge.

Det är hög tid att att montera julkort. Gamla målade bilder, såna som ohjälpligt ligger på högen ”antagligen inget att göra åt – tummen ner”, skärskådas för att hitta bra delar. Det finns oftast mindre partier som är okey, kan till och med vara bitar som jag gärna hade förstorat. Nu går inte det så den lilla delen klipps ut och klistras på vita kort. De får tjänstgöra som julkort!
Minimalt juliga! Ute snöar det – tummen upp…..

image

Galleriet som visade för mycket

Det är väl meningen att det som finns i ett galleri är det som är värt att visas. Men igår blev det inte så….. det gick som så ofta lite fort.

Den upprustade webbsidan åkte ut i ”etern” och sonen hade lite på måfå plockat bilder från mobilkamerans fotoförråd. Eftersom det vankades fest i nejden blev det ont om tid, så galleriet fick vara orört tills idag.

Men nu äntligen är diverse not wanted bortplockat och nån till har fått komma med. Gamla trotjänar-pc:n har jag plockat fram för att se översiktligt. Vilken otrolig skillnad mot Ipad’en eller Iphone’n, de som jag vanligtvis använder till mitt skrivande på webbsidan.

Som vanligt klickar man på bilderna i galleriet om du vill se dem i större storlek.

Julkortsverkstad

Semester, bara sådär, en måndag. Dessutom rätt dag, nästan minus 20 utomhus, klarblå himmel och glittrig vintervit snö.Vackert som i en saga.

Minus 18 på väg till Gruvan med bilen full av hundar

Vedspisen har fått bekänna färg. Draget fungerade idag, det hjälper ju till med ett strålande högtryck utomhus. När det ryker in…. då rinner sinnet till.

Turen med hundarna blev inte så lång den här gången. Jag hade en sak att få till idag – julkort. På söndag ska jag ha ett gäng med till Galleri Camelis julmarknad.

5×5 cm som ska klistras upp på vitt papper

Inte helt juliga, inte ens vintriga

Från helgens försök att få till bilder i storformat till de här pyttisarna. Kan säga att aluminiumlinjalen som jag hittat, äntligen, har fått vara ett stort stöd i skärandet av småbilder. Tacka vet jag stöd i livet, i stort som i smått…….

Kransat

Det går förstås att hålla kreativitetsnivån högre än på sistone. Måleriet har legat nere några dagar men eftersom det blir turer med jyckarna till skogen har jag enkelt kunnat samlat kransmaterial. Ingen höst utan krans!

Med nyponinslag

Fåglarna  brukar ha kalas när den är gjord av mossa. Det blir skräpigt och till slut är nästan stommen bar. I år provar jag att spraya impregneringsmedel över, få se om det hjälper.

Pippina får käk i fågelstugan!

Handkraft

Större delen av idag har jag tillsammans med de andra i arbetsgruppen ägnat åt att ställa i ordning hemslöjden i Bunges.

Bunges Kapell, Åmotsbruk

Många alster har lämnats in.  Ullstrumpor, vantar, sjalar, mattor, dukar, träljusstakar, tomtar, dockor, möss, vargar (naturligtvis i det vargområde som vi bor i), kort, närproducerade- böcker, tvålar, shampo, torkade trattkantareller och honung med mycket mera. Ofattbart billiga i många fall.

Första konstutställningen av tre har hängts upp. Det är Eija Olsson som visar fotografier i ett havstema. Som en studie i blått. Jag har skrivit det förut och tar det ännu en gång, byggnaden är som gjord för utställningar. Ljuset, takhöjden och……. atmosfären connectar med konst, och även hemslöjd. Men framför allt konst!

Kort, jordfärger

Mina akvarellkort har fått sin plats. Ett kort står i ett ministaffli, de andra ligger i en trälåda bredvid.

Trattkantareller innan torkning

Ett antal påsar med 40 gram torkade  trattkantareller tog jag också med. Det är lagotto-Stinas förtjänst. Hon letade på dem i höstas. 40 gram låter väldigt lite, men jag lovar, det motsvarar en hel del färsk svamp. Enligt recept.nu motsvarar 25 gram torkade trattisar 300 gram färska.

Bunges premiäröppnas för säsongen lördag 16 juni kl. 14.00. Öppettider 14.00-19.00.