Ibland är mitt jobb rena lyxen. Det händer inte ofta, men när sommaren är i begynnande då brukar utflykter dugga relativt tätt. Förmiddagen idag har varit sån. Jag har varit på läsårsavslutning på Wij Trädgårdar. Vi som var där är kommunrepresentanter från länet, AF och Högskolan i Gävle som träffas några gånger per år för att ”verka för” vägledning och samverkan skola-arbetsliv. Vi kunde konferensa i den gamla herrgården som nyss övertagits av Wij Trädgårdar. Där finns också ett kafé, väl värt ett besök när man är kaffetörstig.
Sen en rundvandring med Lasse Krantz som ciceron. Jag vet inte hur han fått sin vokabulär, den är i allafall fantastiskt vacker. Poesi! Han kan prata om kompost så att man tror att den går att äta, här skulle jag ha lånat ord som sas, men minnet ….
1,5 timme ”i spenaten”, som Lasse säger, det är friskvård med inspiration.
Fem minuter tar det att gå hemifrån till Wij, ändå kan jag inte påstå att jag springer där ofta, trots säsongskort. Det får bli ändring på det.
