Helenas målarrum

Målningar och annat

Meny Stäng

Månad: augusti 2014

Kliv fram

Jag försöker bli klar inför utställningen den 20 september (Galleri Majoo i Gävle). Men jag står och stampar! Jag ska skriva ner om mig och mitt måleri…. Devisen tänk inte så mycket, bara gör, får råda. I morgon!

Den diffusa bilden ska med!

image

Jag vill få fram personen uppe till höger, förtydliga den utan att vara övertydlig. Bilden är nästan klar och det som bromsar är att det är så lätt att gå fel. Rådet från dotter Maria är att göra bakgrunden eller ansiktet mörkare. Sen ska den ta plats i en ram.
Innan dess ska jag skriva ner om mig och mitt måleri

Karl Johan

Min favoritsvamp, av de jag har smakat hittills. Konsistensen påminner om kött, när svampen är stekt. Smaken är svår att beskriva, lite åt nöthållet kanske. God iallafall!
Jag tog med hundarna, en korg och kniv till skogen. Gula kantareller var väl vad jag trodde kunde visa sig.
Men vilka var det som stod på rad, så tjock och trind?
Karl Johan! Glädje över två kilo att rensa, koka soppa på och till största delen torka. Att hämta mat i naturen är i min smak.

Textur

Om man inte är en oljefärgsmålare utan föredrar akvarell, på sätt och vis känns det som att välja bort kludd som växt till ett litet berg på underlaget.
För några år sedan åkte jag in till Gävle för att gå på Åsa Wängelins vernissage, akvarellmålningar, de flesta. Där fanns bilder med just textur och jag gillade det jag såg. Inspirerande! Så jag söker tekniker, ingredienser, som kan ge ojämnheter på papper tillsammans med akvarellfärg.
En vit servett har gett textur till det högra ansiktet ovanför. Med lim under ville det mjuka papperet falla sönder.
Servettextur har också tyget, den tegelfärgade blusen. Medan den blå fått sprickningar av gesso.

Work in progress

Den 20 september börjar min utställning på Galleri Majoo. Det är två år sedan jag hade en helt egen utställning, då var platsen Umeå och Galleri Paletten. Nästan 50 mil hemifrån men min gamla hemstad så många vänner och bekanta dök upp på vernissagen.

Gävle, bara 5 mil bort, det känns speciellt att det är nära. Under påskhelgen när förra utställningstillfället var igång, Gästrik Konst, frågade ägaren till Majoo om jag kunde tänka mig att ställa ut till hösten. Självklart ville jag det och tänk vad lång tid det var till hösten…… tänkte jag då.

Nu är det nära! Redan den 13/9 ska bilderna ha lämnats in till Majoo. Vilka bilder? Hur många?

Det är ändå skönt att nån annan har hand om val av målningar, upphängning, tryck av inbjudningskort till vernissage och utställning.

Nu försöker jag måla då det finns tillfälle. Som vanligt är penselvägen oftast krokig och ambivalent.

Här har en blek akvarell fått bli kompis med lite vit akrylfärg, upplimmat toapapper och diverse klisterremsor. Det blågrå, är det nån slags himmel? Eller ska den vändas (som ovan)?

På Instagram hashtaggar folk ofta #workinprogress Jag gör det med, för bilden behöver ligga till sig, kanske jäsa…

image

Att resa och läsa

Visst är resor en av kryddorna i livet. Oändligt mycket finns att se och uppleva.
Familjens vecka vid Gardasjön har varit som balsam. Hela familjen samlad, det händer inte ofta numera, varierat landskap inpå knutarna och bra möjligheter att göra dagsturer. Vi har åkt åt alla väderstreck med båt, bil, tåg och buss. Tack vare få strandbesök och knappt nån shopping har vi sett mycket olika miljöer men också läst många böcker. Konstigt att resa och läsa böcker är en så bra kombination.

Min bästa resebok var helt klart Boktjuven, skriven av Markus Zusak. Andra världskriget ur en tysk flickas perspektiv. Den är läsvärd. Hur många offer fanns egentligen under andra världskriget? Hur var det att bo och överleva som icke-nazist? Den vred runt endel i mina tankar och historien kommer att finnas med ett bra tag framöver.

image

Bella Italia!

En veckas semester vid Gardasjön. Fem mil långt vatten med varierad natur runt om. Lite som Sverige, platt i de södra delarna, kuperat norröver. Den båttur vi gjorde igår rekommenderas, om du åker hit.
Dolomiterna levererade vyer som…. kanske måste målas.

Bilder ska jäsa ……

…… precis som bröd. Bilden ovanför var inte nån favorit när den lades åt sidan för att torka. Nu har den legat en vecka och nu kan jag stämpla ok i pannan. Högt i tak, en inställning jag vill utveckla.
Don’t be to hard on yourself!

Surdegsbakning

Kunde inte låta bli när chansen dök upp. Den franska bagaren Sebastien Boudet skulle komma till lilla Åmot för att hålla kurs i surdegsbakning…… vem har inte sett honom i tv, bakande, eller hört hans sommarprat i radion,om bakning.

Jag anmälde mig och fick plats i den tretton personer stora gruppen. Packade bakningsatteraljer och cyklade till Åmots gamla skola.

Det går inte att återge allt vi fick med oss från kursen, kanske det viktigaste var att vi ska vara noga med vilket mjöl och salt vi använder och att surdegen som används istället för jäst, är mycket tålig. Upp till 43 grader lever den oändligt länge.

image

Alla gjorde vi en deg som vi knådade litegrann, sen fick den vila en timme, för att bilda glutentrådar. Därefter en kökshandduk i en korg, bädden för natten till degen.
Femton timmar jäsning i en plastlåda med lock i ett kylskåp. Sakta jäsning i sval miljö utvecklar näring och smak, fick vi lära oss.

Morgonen efter fick vi träffa våra degar nere vid byns bagarstuga.

image

Den ligger så fint intill Kölsjöån med Tullkvarn som närmsta granne. Kvarnen som drivs endast av vattenkraft.

image

Ugnen i bagarstugan hade eldats flera gånger två dygn innan gräddning. De flesta degarna blev runda bröd, men även frallor och baguetter formades.

image

Sebastien snittade bröden med rakblade.

image

Blev de vackra? Gissa!

image

Gott!

image