Helenas målarrum

Målningar och annat

Meny Stäng

Månad: november 2012 (sida 1 av 2)

Eldflugan

Det är inte riktigt första advent men adventsljusstakar och stjärnor är på plats i huset. Stakar från olika årtionden. Den äldsta ägde min farmor och farfar, jag tror den kan vara från 40-50-talet. Varje gång jag packar upp den undrar jag om den still going strong en decembermånad till. Den har hittills varit trogen, adventsstakarnas gamla drottning. Jag fick ärva den.

Historia
Svensken Oskar Andersson tillverkade 1934 världens första elektriska adventsljusstake. Den lanserades 1939. Under kriget låg tillverkningen nere, och startades på nytt först 1946. (från Wikipedia)

Nästa i ordningen köpte jag 1986 på OK Haga i Umeå.  Trävit och sjuarmad. Prislappen på kartongen är kvar, 119 kr. Minns att jag pulsade till macken med hunden i hälarna, jag var nyinflyttad och alldeles utan en ljuskälla i adventstid.

Men en ny modernare variant skulle vara pricken över i. Eldflugan. Den är riktigt snygg, fast också för kostsam för min plånbok. Sådär 2000 kronor. Det lär nog dröja innan såna går att fynda på loppis. Googlar på det… jo, på Tradera finns en begagnad som nu är uppe i drygt 12 hundralappar. Näe, inget fynd lär det bli.

Stakarnas lillsessa, för den mindre varianten skulle duga bra.

 

Dejta Lars Lerin

Jag vill också äta middag med Lars, jag vill lyssna, prata, och skratta. När han berättar känns det som om flera generationers klokskap kommer till uttryck. Han konstaterar på ett förnumstigt osentimentalt sett och med en lätthet som är svår att beskriva. Som en äldre kvinna, han har en värme som jag tycker att tanter kan ha. Som en tant i mycket positiv mening. Konstnärsskapet hamnar i bakgrunden, fast han är The King in The Land of  Aquarelle.

Nu sitter han till bords med några andra intressanta kulturpersonligheter, även de sommarpratare. Vi vanliga kan ta del av alltihop på tv.

Jag skrev om Lars Lerin i somras, efter att ha hört hans program.

Får en väldig lust att läsa alla hans böcker. Japp, så får det bli!

Hoppas på snö, igen

En bild som påminner om förra snön som knappt hann ner innan den flöt bort.

Pergolan i snövit klädsel

Frosten det sista dygnet har varit välgörande, hög och klar luft med ett krispigttäcke på marken. Gårdagens regn är nog anledningen till den kalldimma som dök upp i eftermiddags. Snygga gråvita nyanser där konturer av buskar och träd bara skymtade.

Väderprognoser säger att det kommer snö till veckan. Minusgraderna håller i sig sen över första advent. Den helgen håller jag mig inomhus. Målarkurs fredag, lördag och söndag. Pratade med kursledaren Mats igår. Det finns fortfarande några platser kvar.

Stort i livet

En tur till Gävle med paket. Äldste sonen fyller år i dag. En speciell dag då jag påminns om att jag är mamma sedan ganska många år tillbaka. Alla födslar är naturligtvis som underverk (fantastiskt att det fungerar…) men steget från att vara utan barn till vara förälder känns som ett gigantiskt steg i livet. Det klivet togs för min del för precis 23 år sedan.

Första gången var jag inte beredd på den förändring i livet det innebär att bli mamma. Graviditeten var som en lång väntan på förlossningen, att det bara var ett startskott på resten av krabatens liv, så långt kunde jag inte tänka.

Nya barn kom till världen, underverk de med, och tänk att hjärtat har plats för alla….

Amazing!

Mor och barn

Vill haaaa …..

… snö!

Ny vintersmåtting

En av kvällstidningarna skrev igår att vintern kommer att bli varm.

Hoppas de har fel!

Kyla och sol i ett vitt landskap, det är absolut vackert.

Kurs på gång

Jag har anmält mig till en målerihelg i Strömsbro, strax utanför Gävle. Mats Pettersson är kursledare. Det är nog femte eller sjätte gången jag kursar för honom. En hel weekend vikt till måleri. Första advent, den helgen blir Vävaren mitt alternativ till julskyltningen.

*

Klart att mycket av det som sägs har jag hört, men det kommer alltid nåt nytt och dessutom ger ju andra deltagare måleri inspiration.

Är du sugen på en härlig målarhelg med en mycket positiv och pedagogisk kursledare, läs mera här.

Vi kanske ses.

* Bilden har jag lånat av Vävarens hemsida.

Vänd och vrid

Inget vidare flow i penslarna idag. Det var svårt att få tag i nån tanke att haka upp färgen på. Tom på ideér! Men med ett par tre färger rullade jag igång. Det började så här

Fornstora dar

Fick rådet av min far att vrida den ett kvarts varv. Så jag testar……. tadaaa

Strandsatt

Bästa färgen är som modellera, bara att knåda på…….. När allt är brunt, då har det gått för långt.

Vintersmåttingar

Julmarknader är det ju gott om veckorna fram till jul. Andra advent ska jag vara med på Västerbo Julmarknad. Det är Eija som upplåter sin gård till oss som har saker och ting att sälja. Det är en fantastisk plats vid Kämpoberget.

Min plan är att ta med nån tavla, några vintersmåttingar och eventuellt kort med akvarellbilder.

Jag berättade för J, min bästa målarkompis, om småttingarna.

–  Ööööh, vad menar du??????

–  Jaaaa, de är små, eller mindre.

– Hm.

– …… Oj, du menar så…….

Småttingar, i mänsklig skepnad, för Hlinder, det vore en medicinsk sensation.

Den 9 december kl 11 – 15 ska vintersmåttingarna få komma ut i kylan.

Men i morgon ska penslarna få jobba hemma hos J på Skrytsvängen!

Mitt rätta element

Innan snön

Bråttom, bråttom…. nu gäller det att ta sig ut i skogen snabbt när arbetsdagen är slut. Det mörknar tidigt och pannlampan tänker jag vänta med. Få gånger är jag så populär under ett dygn som när doggarna får sträcka ut i bushen. De njuter av att i frihet få jaga varandra, rulla runt i mossan och riset, lukta på allt som finns och ibland lägger de sig i en lervälling, eller ännu värre, rent ut sagt i skit. Då är de billiga, kan jag säga.

Koffie Matvrak

Stina skälldam

De är mina bästa skogsmullar!

Det är mycket jag inte kan vara utan, både hundar och skog kommer rätt högt upp på listan.

Va stolt och gla

Vernissage idag. Bland mååånga alster, mest tavlor men även annat, hängde hon, Nocturne. Lite ensam, på sidan om, och jag tyckte det passade henne, en kvinna på väg.

Konstrecensenten i Arbetarbladet skrev att juryn för Länskonst 2012 skulle ha gallrat hårdare, färre konstnärer och färre bilder.

Klart jag tänkte:

– Jag skulle inte varit med, nybörjare, oskolad och så är jag dålig på att teckna. Målarsjälvförtroende…….. vad är det, ungefär så.

Tänk att bara släppa ut, högt:

– JA, DET ÄR JAG SOM STYRT PENSELN, SEN HAR JAG UTBILDNINGSKOMPLEX OCKSÅ ! Kan inte en massa målartekniker heller.

 

Men Nocturne hängde där!! Damen som skrider vidare, går sin egen väg.
Som en katt bland hermelinerna.

Vi väljer våra tankar, tankar som skapar känsla, så mantrat ska vara:
– Nöjd amatör det är ja, som väljer att va stolt å gla! *                       

Nog om mina hitådit tankar, åk och se utställningen! Absolut välhängd, många bra verk och fina lokaler, speciellt den en trappa upp.  Men numreringen…….? Hur har de tänkt? Nummer 4 och 5 kan vara till vänster om 110 och 27. Det kanske finns en ypperlig pedagogisk orsak. För mig blir det rörigt.

Inspirerande touch på flera stycken, tänker speciellt på tavlorna med schablontryck, kristallkrona och en köksstol. Det är en sån typ av bild det är kul att se på nära håll. Strukturen på kronan, hur fick hon till den? Textilt på nåt sätt. Ylva Bomark heter konstnären (tyvärr hittar jag ingen hemsida).

 

 

Eller varför inte två stora bilder målade på lumppapper.  Abstrakta motiv med ett lugnande atmosfär. Shit, de var bra! Har ingen bild på dem.

* (-inspirerat av Designmaddes blogg , ”va stolt och nöjd”-)