Minisemester hägrar. Vi far norrut till gamla hemtrakter, Umeå. Men snälla nån kan vi flytta ner den staden lite söderöver tack. Nästan 50 mil är för långt.

Jag trivdes otroligt bra i björkarnas stad, studentstaden med i mitt tycke, en avslappnad atmosfär. Liten stad med över 100 000 invånare. Stan som hela tiden bygger nya bostäder. Mina två äldsta barn är född där, bara de´! Ja, det var lovsången till Umeå.

Bildmuseet i Umeå

Bildmuseet har premiäröppning på lördag i en ny stor byggnad nere vid älven. Kanske vågar vi oss dit, det blir nog massor av folk. Paletten på Haga ska jag försöka hinna med och eventuellt en vernissage på Stadsbiblioteket. Fast prio ett är att träffa vänner som vi tyvärr inte kan umgås med annat än nån gång per år.

Hm, men varför flyttade vi? Jo, som föräldrar kändes det viktigt att finnas nära den äldre generationen och andra släktingar. Vi valde att bo i mina hemtrakter och ingen av oss har ångrat det. Det tar ju inte så lång tid att åka 50 mil….